grungeisnotdead

Nu ska jag till farbror doktorn fast det är ingen farbror utan snarare en faster.
Hon förstår inte att jag behöver benzo.
Ska det vara så jävla svårt att fatta?

Fan vad trött jag är på alla negative creeps som vandrar omkring
fritt på denna jord.
Sprid er äckliga jävla neggo-energi någon annan stans!

FUCKERS!!!

Mitt läsarrekord är 8 personer.
Man får hoppas att servern inte crashar.

My former idol Per Hagman leker DJ på Stureplan.

Någon???
Tar ett bubbelbad så kanske ångesten släpper.
Ska dra på lite DEFTONES till det så blir det bra!

Ni sitter väl på en uteservering just nu och dricker öl och är lite halvlulliga.
Fan vad skönt det hade varit...
Själv ska jag jobba natt, till 05. Oh shit!

För att jag är fattig!
Ännu en gång får jag ringa runt och skjuta upp räkningar.
I fucking hate it!
När ska jag komma ikapp???

Do you do you wanna?

Jag ska på möte.
Sitta och vara intresserad och svara på frågor.
Engagerad och på topp.

And all I can think of is how stupid everyone who is talking during the meeting is.

Två sobril, en citodon och en kall skön ansiktsmask.
Sedan ska jag vara på banan.

Might be some party coming up.

När någon vill festa rejält så ringer de mig.
Annars ringer de inte.
Ursäkta mig men jag är trött på att vara den där festtjejen.

Jag gillar att festa men jag gillar även att göra andra saker.
Antar att jag bara är rolig om jag festar.
Det är väl helt enkelt inte kul att umgås med mig om jag inte festar.
Det är ju helt sjukt.
Jag ska sluta festa så mycket men det betyder också att jag kommer umgås mindre med mina vänner.
Hur sjukt är inte det?

Sedan har jag vissa vänner som inte verkar våga ses om jag vill ta en öl och de inte.
Alltså om de vill fika och jag hellre tar en öl.
Suck. Det är inte så att jag förvandlas till ett monster om jag tar några öl.
Visst om jag är deppig kan jag behöva en rejäl fylla som urladdning men det behöver inte vara på ett destruktivt sätt.

Äh jag vet inte vad fan jag yrar om nu.
Sleepless är jag i alla fall, trots sobril, buronil och stilnoct.

Det är lika bra.
Är så jävla trött på allt och alla.
Vill flytta och slänga allt jag äger.
Börja om.

Eller typ vara 17 igen och gå i gymnasiet och sedan göra allting på RÄTT SÄTT nu när jag
vet exakt hur jag vill ha det och hur jag borde ha gjort för att nå det.

När telefonen ringer är det som att det skär i mig. Hjärtat slår snabbare.
Alltid bad news när telefonen ringer.

Folk ringer alltid när de inte ska, när jag inte vill, när jag inte har lust.
När jag är ensam och vill ha sällskap och önskar att någon hörde av sig, kom hit.
Då är det tyst som i graven.

Kanske är där jag borde vara.
I graven.

Tur jag hade det igår för igår var jag så arg, ledsen och besviken att jag bara ville
skära skära skära, göra mig illa illa illa, ta piller och bete mig som den galning jag är.
MEN DET GJORDE JAG INTE.
Riktigt skitig dag igår som jag helst raderar från minnet.

Jag bråkade med en person om en enligt mig patetisk grej, slapp prata något mer med den personen under kvällen och hoppas att jag slipper det idag också, vill bara bli lämnad ifred och slippa den NEGATIVA energin.
Blev besviken på en person som inte verkade förstå varför eller vilja rätta till en situation på det sättet jag hade gjort om jag var en personen. Ledsen då jag insåg att man alltid inte behandlas av andra som man behandlar dem.
Skrek på en person som tjatar på mig om samma sak hela tiden trots att det är oigenomföbart vilket denna vet så detta tjat gör mig bara mer och mer irriterad eftersom det är helt jävla meningslöst.

Sedan drack jag vin, rökte ett helt paket cigg, tände cherry-rökelser och lyssnade på komersiell radio.
Idag mår jag asbra, faktiskt...

Jag gillade aldrig Edwin.
Han kramade mig alltid för hårt och tryckte sin vassa kind mot min, ibland gav han mig en klapp på rumpan.
Jag hatade det.

Han brukade komma hem till mamma i sin röda volkswagen och lukta gammal gubbe när de satt i köket och drack kaffe. När jag fyllde år brukade jag få en femtiolapp.
När jag fyllde åtta år fick jag en och han sa att nu får du tack mig ordentligt, precis när mamma var ute på balkongen.

Jag närmade honom med äckel för att ge honom en kram och hans läppar var blöta av saliv som vanligt.
De blev det när han pratade. Han liksom spottade när han pratade.
Jag kramade honom och han släppte inte taget. Han höll fast mig.

" Det där var väl inte att tacka ordentligt, sa han." 
 " Ge mig en puss nu när du fått så mycket pengar."
Jag blundade och hoppades hoppades hoppades att mamma skulle komma in i rummet snart.
Jag gav honom en puss på den stickiga kinden och det var då han tog tag i mitt huvuvd, höll fast det och
tryckte in sin äckliga gubbtunga i min rena fina lilla flickmun.
När jag kom loss skrattade han och sa att så tackar man män när man får pengar av dem.

Jag berättade detta för mamma ungefär 15 år senare när jag var i ett väldigt trasigt tillstånd.
Hon visste inte varför jag var så trasig och det var inget jag ville att hon skulle veta eller att nån skulle veta men jag ville ändå ha en reaktion på vissa saker som jag förträngt och som nu plågade mig på nätterna.

Hennes reaktion var inte direkt den jag hoppats på.
" Du måste ha missuppfattat det där. Edwin han var ju alltid lite flörtig."
FLÖRTIG? Jag var ÅTTA ÅR.

Hur det känns att gå på gynundersökning.
Hur det känns att gå på gynundersökning som en våldtagen flicka.
Det känns som att bli våldtagen igen.
Jag skrek så högt att jag tror det hördes ut i väntrummet.

Hon tittade mig aldrig i ögonen, kanske för att jag berättade varför hon var tvungen att vara extra försiktig.
När jag var klar sprang jag därifrån som om jag sprang från en brottsplats.
Det sved i underlivet och jag ramlade ihop på en bänk utanför med tårar som inte slutade rinna.

Xanoren hjälpte inte. Jag känner mig fortfarande smutisg.