grungeisnotdead

Det kanske låter tragiskt men fy fan vad jag älskar känslan dessa piller ger mig.
Jag vill må så här hela tiden.
Jag skiter i om jag blir beroende, hör ni det!
I do not give a fuck!!!

Dock är det ju inga mängder jag får utskrivna
och inte alls ofta så jag får försöka spara lite på dem.
Bara ta när det är väldigt behövligt...
Att beställa från USA är INTE ett alternativ då 30 tabletter kostar 1000 kronor.



Får bunkra upp med lite mer när jag åker utomlands någon gång.
Helt sjukt i vissa länder vad man kan köpa på Apotek.
Typ bantningspiller med amfetamin och sånt.

Xanor
Stlnoct (Ambien i US)
Zopiklon
Mina tre räddare i nöden.

Idag är jag så jävla förbannad att jag bara väntar på en anledning.
Mucka med mig då för fan. Jag kommer DÖDA dig med mina blickar
och vinna över dig i en verbal duell.
You got nothing on me today sucker.

FUCK OFF!

Inatt känner jag för att dö dö dö dö.
Min ekonomi är åt helvete och allt och alla motarbetar mig
(känns det som jag VEEET väl att det inte är så).
Hur ska det någonsin gå att lösa allt?

Hur som helst har jag ingen rocksistha som bara skulle ta en taxi över och hälla i sig lite vin med mig när jag är låg.
Snacka skit flera timmar och bara vara, få lite sällskap.
INGENINGENINGEN. Jag skulle göra det samma för de mina.
Ingen skulle göra det samma för mig. Det är lite tragiskt men fuck it de orkar väl inte med mig.
Så då kan de ju säga upp bekantskapen med mig lika gärna.

Jag har inte tid att slösa tid på människor som inte bryr sig om MIG MIG MIG.
Som skulle göra saker för MIG, ställa upp för MIG.
Jag är skör, jag behöver omvårdnad. JAG ÄR EN BORDERLINEBITCH.
De jag hade tror jag att jag skrämt iväg eller så hade jag aldrig några på riktigt.
FUCK IT.


Jag är inte snygg längre och när jag var det fattade jag inte att jag var det.
Ingen kollar på mig två gånger.
Nä, jag vill inte ha uppmärksamhet jag vill bara att folk ska tycka att jag är jävligt snygg och jävligt smart.
Jag har nästan slutat gå ut för det är alltid nån jävel som förstör min kväll och sen är det kört.
Så vad fan ska jag göra. Stanna hemma och skriva och spela gitarr och måla tavlor kanske.
Ja det är nog bäst. Samt träna som en galning så folk håller käften.
Har du inget snällt att säga om någons utseende så HÅLL KÄFTEN.



Jag vill bli fri från all skit och börja leva och vara glad.
Är det för mycket begärt?
Svar ja.

Jag föddes för att lida och gå igenom den ena prövningen efter den andra.
Min kropp har sargats, jag har utnyttjats, jag har varit på botten...
Jag behöver inga mer prövningar nu!

Eller förresten GIVE IT TO ME för fan, jag klarar allt.



Jag glömmer aldrig de succéer jag varit med om och allt bra jag styrt upp.
Det finns alltid i bakhuvudet men börjar blekna.
Jag måste göra något kreativt igen. Måste. Men vad...

Beware snart kommer jag ock fuckar upp ditt liv också,

Har precis hämtat ut xanor och zopiklon!
Hittade söta pillerburkar på Åhléns.
Inatt ska jag sova så jävla skönt och nu ska jag pyssla runt lite med xanor i kroppen.
Life is good.

Om man skulle ta sig en jävel ikväll.
Jag är så jävla frustrerad men jag vet inte varför.

Försöker mygla till mig lite Xanor och Zopiklon av distrikläkaren eftersom min
läkare på psyk är så snål med recept.
Ja jag vet väl att hon är det för mitt eget bästa...
Men just nu behöver jag a lot of medication to survive.

I will survive!

Innan jag börjar mit pass letar jag med ljus och lykta efter en skön stol som går att sitta högt i.
Tar min första rast och när jag kommer tillbaka är min stol borta.

Jag: "Eh...var är min stol?"
Bitch: "Oj var det din stol?" Jag trodde inte att det satt någon där."
Jag: "Men du såg väl att min väska och mina saker stog här??"
Bitch: "Men du behöver väl inte en sån stol man kan höja?"
Jag: "Jo det var därför jag letade upp just den stolen innan jag började."
Bitch: "Jaha, ja jag är ledsen men jag visste faktiskt inte att det var din stol."

TYSTNAD!

Hon ger inte tillbaka stolen! Och säger ingenting! Får man göra så?
Jag blir osäker på mig själv och huruvida detta är något man kan bli förbannad över eller om jag är töntig,
känner att jag håller på att få ett utbrott men biter mig i tungan och går och hämtar en ny stol som INTE går att höja.

Sedan surar jag hela dagen.
Jävla bitchjäveljäveljäveljäveljävel!

Blir större och större.

Killen har fått jobb.
I Norrland.
Jag hade hoppats på att han sökt jobb i Stockholm men tji fick jag.

Två år tillsammans men ändå isär,
är det lönt att vara kär?

Good att han visar lite framåtanda i alla fall.
Det ska han ha cred för.

...I´m not gonna crack. (crack som i att gå sönder)