grungeisnotdead

Jag gillade aldrig Edwin.
Han kramade mig alltid för hårt och tryckte sin vassa kind mot min, ibland gav han mig en klapp på rumpan.
Jag hatade det.

Han brukade komma hem till mamma i sin röda volkswagen och lukta gammal gubbe när de satt i köket och drack kaffe. När jag fyllde år brukade jag få en femtiolapp.
När jag fyllde åtta år fick jag en och han sa att nu får du tack mig ordentligt, precis när mamma var ute på balkongen.

Jag närmade honom med äckel för att ge honom en kram och hans läppar var blöta av saliv som vanligt.
De blev det när han pratade. Han liksom spottade när han pratade.
Jag kramade honom och han släppte inte taget. Han höll fast mig.

" Det där var väl inte att tacka ordentligt, sa han." 
 " Ge mig en puss nu när du fått så mycket pengar."
Jag blundade och hoppades hoppades hoppades att mamma skulle komma in i rummet snart.
Jag gav honom en puss på den stickiga kinden och det var då han tog tag i mitt huvuvd, höll fast det och
tryckte in sin äckliga gubbtunga i min rena fina lilla flickmun.
När jag kom loss skrattade han och sa att så tackar man män när man får pengar av dem.

Jag berättade detta för mamma ungefär 15 år senare när jag var i ett väldigt trasigt tillstånd.
Hon visste inte varför jag var så trasig och det var inget jag ville att hon skulle veta eller att nån skulle veta men jag ville ändå ha en reaktion på vissa saker som jag förträngt och som nu plågade mig på nätterna.

Hennes reaktion var inte direkt den jag hoppats på.
" Du måste ha missuppfattat det där. Edwin han var ju alltid lite flörtig."
FLÖRTIG? Jag var ÅTTA ÅR.